Downside Up

Upside Down.

Familjen

Nu samlas familjen, för första gången, och antagligen den sista. Man är alltid mest fäst vid barn, det är de stora som åker. Pappa gör. Pappa tar sitt ärrade ansikte och far. Far han far, mor hon ror.

Betongen

Även i den gråa betongdjungeln finns det hopp om vilda blommor.

Vårkväll, pizzakvåll, vår kväll.

Det är som att vingla hem mitt i natten och man fryser inte, trots att man lagt undan vinterrocken.

Luften är fuktig.

Det är som att när man sneglar upp på gatulyktorna så ser man disiga ljus som leder vägen hem.

Är jag hemma nu?

Det är som att om man skulle våga blunda så känner man bara lukten av fuktig asfalt

Är det vår... tid nu?

Vissa suddiga vägar leder hem.


Vissa diffusa vägar leder tillbaka.


Men andra leder bara bort.

Retro: Höst

Och ja, efter vinter kommer ju höst... Eller nä, men ja, nu kommer den, retroaktivt. Efter vintern...

Denn bild är från början av hösten, som ett litet projekt att ta kort på solnedgången som vid upprepade gånger inte hanns med. Men nu gick det, äntligen. Denna bild blev på sätt också ett bra exempel på hur man kan få med fotografen i bilden. Hur gör man en bild personlig? Man sätter in fotografen. Hur gör man det? Man sätter nått i vägen för motivet. Denna gång blev det grässtrån som tittar upp, för att säga hej.

Hur mer spenderade jag min höst? Jo, genom att prova min nya systemkamera och det var främst att kunna ställa längre slutartiden som lockade.

På tal om längre slutartider, här kom även ett experiment med lightart att uppenbara sig. Tyvärr kan man inte ta med alla bilder. Men denna bild och varför jag den 22 mars firade 4 månader med nått är i relation.

Moelven hemma i Torsby, en regnig kväll i september.

Stångån i Linköping med tillhörande triumfbåge.

Ett måste att ha, traditionell höstbild.

Här var det höst på riktigt, trevlig höstpromenad i Eklandskapet. Sen tog hösten slut.

Retro: Vinter 2

In the slopes, we live.


Godmorgon världen.

Och nu är vintern slut för denna gång.

Retro: Vinter

Det har ju för bövelen varit vinter och jag har tagit kort, men eftersom denna bloggen skapades efter vintern så har dessa kort inte tagit sig hit ännu. Men nu, lite retroaktivt så kommer de.

Tjugo grader minus i Kälkerud, hämtade upp Andreas inför en dag i Sunne med besök på Wienerkonditoriet.

Tossebergsklätten, vackert.